.

Jag hade glömt av att jag ens hade en blogg och jag kunde väl inte hittat den lägligare för nu är det höst och melankoli och jag känner mig så hemmastadd i kylan redan. Det ska bli fint att få vara lite höstig och slippa sol och strand och shorts. Kanske till och med kommer ihåg att blogga.

.

Jag kan inte skriva längre och jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen med allt. Jag orkar bara inte. Jag orkar inte.

Oh, but God, I want to let it go.

Day 26 → Have you ever thought about giving up on life? If so, when and why?

Varje dag. För att det gör så förbannat ont. För att jag har slutat tro på att det blir bra. För att jag inte klarar det. Fast jag måste. Jag måste bete mig så här, jag måste stanna.

heaven ain't close in a place like this

Jag vill bara åka. Inte om ett år, inte om tre år. Nu. Jag måste bort.




You know I'll always try

Day 25 → The reason you believe you’re still alive today.

Jag är rädd att min pappa ska lämna min lillebror också och han ska inte behöva gå igenom det utan mig. Jag vill inte att min mamma ska behöva stå ut med mer än hon redan har. Jag skulle sakna min syster för mycket. Jag kan inte lämna henne helt ensam på ett ställe som det här. Jag väntar fortfarande på att kanske få höra att min pappa älskar mig. Jag klarar det inte helt enkelt. Hade det bara påverkat mig så hade jag varit borta för länge sen. Men något får de här människorna att älska mig och det är obegripligt och jag förstår det inte men jag kan inte förstöra för de viktigaste människorna i världen.

Egentligen borde jag ha kikat fram bakom min mammas knäckta rygg och hatat dig

Day 23 → Something you wish you had done in your life.

Jag önskar att jag hade varit snällare mot min mamma. Jag önskar att jag hade ställt mig bakom henne när pappa stack. Jag önskar att jag hade berättat att jag älskar henne istället för att be henne dra åt helvete. Jag ångrar att hon fick alla dåliga dagar för att jag så gärna ville verka perfekt inför pappa. För att jag vägrade inse att min hjälte hade krossat hela familjen och att min mamma var lika mycket offer som jag. Jag önskar jag insåg redan då hur stark hon är.

You fight your war, I fight for my life

Day 22 → Something you wish you hadn’t done in your life.

Det finns en hel del jag önskar att jag inte hade gjort. Och jag menar.. självklart undrar jag hur det skulle blivit om jag inte gjorde de sakerna. Men jag var på bristningsgränsen, jag brydde mig inte om vad jag gjorde. Jag tänkte aldrig på vad jag gjorde både mot andra och mig själv. Jag kunde bara tänka på hur ont allt gjorde. Hur hemskt allt var. Till slut gick det inte ens att dricka bort smärtan, jag testade lite annat ett par gånger men smärtan kom bara tillbaka med dubbel kraft. Så jag var tvungen att göra något. Att långsamt ta livet av mig, att- på sätt och vis, göra med av med min själ. Jag gjorde allt jag trodde skulle hjälpa. Så alla gånger jag sårade människor gjorde jag det inte för att såra dem. Det fanns inte i min värld. Jag ville bara slippa ha så förbannat ont. Och det var egoistiskt, det vet jag. Men jag dog varje dag och förstod inte riktigt vad jag gjorde. Och jag önskar att de visste det, jag önskar att de visste att jag är faktiskt inte tjejen jag var då. Jag är på riktigt nu.

We can't stop here, this is bat country



Bästa filmen som någonsin gjorts.

Oh baby don't care no more, I know this for sure I'm walking out that door

Lite tumblr-favoriter bara. (Klicka på bilden för att komma till sidan)










'Cause I don't shine if you don't shine

Day 21 → (scenario) Your best friend is in a car accident and you two got into a fight an hour before. What do you do?

Jag åker till sjukhuset. Det är väl ganska självklart. Jag vill inte ens tänka på vad jag skulle känna, eller vad som skulle kunna hända. Jag skulle inte överleva. Jag skulle aldrig klara mig om något hände henne, aldrig. Jag låter inte folk komma nära, jag låter ingen veta allt längre. Så det finns ingenting utan henne. Jag finns inte utan henne. Ibland är hon det enda som håller mig vid liv, hon har omedvetet räddat mitt liv så många gånger. Så jag skulle inte överleva. Inte utan henne. Jag försöker att inte tänka så om folk, eftersom att alla försvinner. Men inte hon. Vem som helst men inte hon. Jag finns inte utan henne.

I'm young and I'm easily bored

Day 20 → Your views on drugs and alcohol.

Så länge man inte fastnar i det så älskar jag det. Ja eller, alkohol i alla fall. Jag har inte testat så mycket annat. Lite röka en gång eller två. Jag bryr mig inte så mycket om vad folk tycker om det, om de visste vad jag behöver ha i huvudet dygnet runt skulle de nog förstå. Jag älskar att fly, jag älskar den varma känslan i kroppen efter ett par shots. Jag älskar fester över huvudtaget. Den höga musiken, dansen, att prata med främlingar, att inte veta vad som kommer att hända. Det händer så mycket oförväntat, och man får så galna idéer. Jag älskar det.

Och det värsta är att om hon skulle läsa det här skulle hon anta att det handlade om någon annan

Jag vill att du ska sakna mig. Inte så du dör kanske, men sådär så vissa kvällar känns helt mörka och fel när inte jag finns där längre. Jag vill att du ska ha dåligt samvete och undra om vi kanske hade fixat det trots allt. Om vi kanske hade blivit okej tillsammans. För jag vet att vi hade det. Och jag vill bara att du ska veta det ibland. Jag vill att du ska gå in på min blogg ibland, inte kunna låta bli att le lite när du ser att jo jag klarar mig faktiskt bättre nu. Att jag raderade alla självmordsbreven, att jag ler för mig själv på bussen ibland. Jag vill att du ska bli lite lättare i hjärtat då. Men jag vill att ditt hjärta ska bli lite tyngre ibland också, när du läser om hur mycket sämre det blev när du försvann. Hur otroligt mycket jag fått gå igenom, utan dig. Jag vill att det ska klumpa sig i halsen och suga i magen och kanske tåras lite i ögonen. Jag vill att du ska läsa mina gamla kommentarer, le lite år hur små vi var. Hur mycket vi förändrats. Gråta lite när jag har skrivit att jag älskar dig. För jag älskade dig. Så mycket. Tydligen för mycket. Ibland undrar jag inte om en del av mig aldrig slutade älska dig. Den delen som inte himlar med ögonen när hon hör ditt namn. Inuti himlar jag inte. Inuti saknar jag. Så som jag önskar att du gjorde. Jag vill att du ska ångra dig, att du ska sakna mig. Att du ska minnas mig. Gör du det? Minns du hur jag räddade dig ibland? Hur du räddade mig? Hur vi skrattade, grät och pratade hela nätterna? För jag tror att du har glömt. Jag tror att jag slösade ett år på att älska någon som bara skulle glömma mig. Vips, så var du borta. Ingen som vann på det, bara jag som förlorade. Och det är inte värt det. Det var inte värt det. Inte om du inte minns oss.

.

Day 19 → What do you think of religion? Or what do you think of politics?

Jag gillar inte religion. Inte illa menat mot någon troende men det är så jag känner. Det är dumt, orealistiskt och människor använder det för att kunna skylla allt på någon annan, eller tacka någon annan för det bra som händer. Jag orkar inte gå in på det mer just nu.
Och politiken i Sverige är ju för jävla pinsam. När sverigedemokraterna kom in i riksdagen ville jag ju bara gråta lite. Inte visste jag att svenskarna vill ha ett nytt nazityskland.

.

Day 18 → Your views on gay marriage.

Alla som gifter sig av kärlek ska få gifta sig. Så enkelt är det.

Utkast: Sept. 26, 2010

Day 17 → A book you’ve read that changed your views on something.

Böcker har alltid påverkat mig väldigt mycket, så nästan varje bok jag läser förändrar hur jag ser på saker. Det är liksom inte bara böcker. Det är livshistorier, flykter från ångest, för många glas vin, en person som lagt ner allt på det här. Det är allt. Så självklart påverkar det mig.

RSS 2.0