Oh, but God, I want to let it go.
Day 26 → Have you ever thought about giving up on life? If so, when and why?
Varje dag. För att det gör så förbannat ont. För att jag har slutat tro på att det blir bra. För att jag inte klarar det. Fast jag måste. Jag måste bete mig så här, jag måste stanna.
Varje dag. För att det gör så förbannat ont. För att jag har slutat tro på att det blir bra. För att jag inte klarar det. Fast jag måste. Jag måste bete mig så här, jag måste stanna.
heaven ain't close in a place like this
Jag vill bara åka. Inte om ett år, inte om tre år. Nu. Jag måste bort.
You know I'll always try
Day 25 → The reason you believe you’re still alive today.
Jag är rädd att min pappa ska lämna min lillebror också och han ska inte behöva gå igenom det utan mig. Jag vill inte att min mamma ska behöva stå ut med mer än hon redan har. Jag skulle sakna min syster för mycket. Jag kan inte lämna henne helt ensam på ett ställe som det här. Jag väntar fortfarande på att kanske få höra att min pappa älskar mig. Jag klarar det inte helt enkelt. Hade det bara påverkat mig så hade jag varit borta för länge sen. Men något får de här människorna att älska mig och det är obegripligt och jag förstår det inte men jag kan inte förstöra för de viktigaste människorna i världen.
Jag är rädd att min pappa ska lämna min lillebror också och han ska inte behöva gå igenom det utan mig. Jag vill inte att min mamma ska behöva stå ut med mer än hon redan har. Jag skulle sakna min syster för mycket. Jag kan inte lämna henne helt ensam på ett ställe som det här. Jag väntar fortfarande på att kanske få höra att min pappa älskar mig. Jag klarar det inte helt enkelt. Hade det bara påverkat mig så hade jag varit borta för länge sen. Men något får de här människorna att älska mig och det är obegripligt och jag förstår det inte men jag kan inte förstöra för de viktigaste människorna i världen.
Egentligen borde jag ha kikat fram bakom min mammas knäckta rygg och hatat dig
Day 23 → Something you wish you had done in your life.
Jag önskar att jag hade varit snällare mot min mamma. Jag önskar att jag hade ställt mig bakom henne när pappa stack. Jag önskar att jag hade berättat att jag älskar henne istället för att be henne dra åt helvete. Jag ångrar att hon fick alla dåliga dagar för att jag så gärna ville verka perfekt inför pappa. För att jag vägrade inse att min hjälte hade krossat hela familjen och att min mamma var lika mycket offer som jag. Jag önskar jag insåg redan då hur stark hon är.
Jag önskar att jag hade varit snällare mot min mamma. Jag önskar att jag hade ställt mig bakom henne när pappa stack. Jag önskar att jag hade berättat att jag älskar henne istället för att be henne dra åt helvete. Jag ångrar att hon fick alla dåliga dagar för att jag så gärna ville verka perfekt inför pappa. För att jag vägrade inse att min hjälte hade krossat hela familjen och att min mamma var lika mycket offer som jag. Jag önskar jag insåg redan då hur stark hon är.
You fight your war, I fight for my life
Day 22 → Something you wish you hadn’t done in your life.
Det finns en hel del jag önskar att jag inte hade gjort. Och jag menar.. självklart undrar jag hur det skulle blivit om jag inte gjorde de sakerna. Men jag var på bristningsgränsen, jag brydde mig inte om vad jag gjorde. Jag tänkte aldrig på vad jag gjorde både mot andra och mig själv. Jag kunde bara tänka på hur ont allt gjorde. Hur hemskt allt var. Till slut gick det inte ens att dricka bort smärtan, jag testade lite annat ett par gånger men smärtan kom bara tillbaka med dubbel kraft. Så jag var tvungen att göra något. Att långsamt ta livet av mig, att- på sätt och vis, göra med av med min själ. Jag gjorde allt jag trodde skulle hjälpa. Så alla gånger jag sårade människor gjorde jag det inte för att såra dem. Det fanns inte i min värld. Jag ville bara slippa ha så förbannat ont. Och det var egoistiskt, det vet jag. Men jag dog varje dag och förstod inte riktigt vad jag gjorde. Och jag önskar att de visste det, jag önskar att de visste att jag är faktiskt inte tjejen jag var då. Jag är på riktigt nu.
Det finns en hel del jag önskar att jag inte hade gjort. Och jag menar.. självklart undrar jag hur det skulle blivit om jag inte gjorde de sakerna. Men jag var på bristningsgränsen, jag brydde mig inte om vad jag gjorde. Jag tänkte aldrig på vad jag gjorde både mot andra och mig själv. Jag kunde bara tänka på hur ont allt gjorde. Hur hemskt allt var. Till slut gick det inte ens att dricka bort smärtan, jag testade lite annat ett par gånger men smärtan kom bara tillbaka med dubbel kraft. Så jag var tvungen att göra något. Att långsamt ta livet av mig, att- på sätt och vis, göra med av med min själ. Jag gjorde allt jag trodde skulle hjälpa. Så alla gånger jag sårade människor gjorde jag det inte för att såra dem. Det fanns inte i min värld. Jag ville bara slippa ha så förbannat ont. Och det var egoistiskt, det vet jag. Men jag dog varje dag och förstod inte riktigt vad jag gjorde. Och jag önskar att de visste det, jag önskar att de visste att jag är faktiskt inte tjejen jag var då. Jag är på riktigt nu.
